Presentation av öppenhetsregistret
Öppenhetsregistret gör beslutsfattandet på statsnivå mer transparent.
Målet för öppenhetsregistret är att öka transparensen i riksdagens och ministeriernas beslutsfattande. Öppenhetsregistret synliggör inofficiell påverkanskommunikation inom beslutsfattandet, som bedrivs utanför officiella arbetsgrupper och höranden, såsom remissbehandlingar och utskottshöranden. Målet för registret är också att bekämpa osaklig påverkan på aktörer på statsnivå.
Öppenhetsregistret stärker öppenheten i förvaltningen på flera sätt:
inofficiella, nätverksbaserade kontakter med anknytning till relationsverksamhet, som inte nödvändigtvis dokumenteras, blir offentligare i och med öppenhetsregistret
det blir lättare att begära information om myndigheternas relationsverksamhet, eftersom man lättare än tidigare kan hänföra begäran om information till rätt dokumentmaterial utifrån uppgifterna i öppenhetsregistret
de politiska beslutsfattarnas och deras assistenters verksamhet blir offentligare, vilket förbättrar medborgarnas möjligheter att följa dialogen kring det politiska beslutsfattandet.
Till öppenhetsregistret anmäls långsiktig och planmässig påverkanskommunikation, dvs. lobbning, och rådgivning inom påverkanskommunikation som riktas mot riksdagen och ministerierna. Påverkanskommunikation och rådgivning inom påverkanskommunikation är kontakter som syftar till att påverka ett ärende eller beslutsfattandet genom att man främjar ett visst intresse eller mål.
Bestämmelser om öppenhetsregistret finns i lagen om öppenhetsregistret, som godkändes i Finland våren 2023. Öppenhetsregistrets webbtjänst finns på adressen avoinmuusrekisteri.fi. Såväl medborgare, forskare som journalister kan bläddra bland uppgifterna i registret.